Idag är det minnesförlust, över gårdagen. Tänk vad svårt det är att veta vad som stressar och inte, för lilla gubben ”återhämtar” sig ganska så snart efter en stressad dag. Antar att en dag, så sker inte återhämtningen och då får vi ta det till oss, när det händer. Vi/jag måste leva dag för dag och fatta besluten därefter. Igår var vi iväg cirka 4 timmar och umgicks med familjen och Axel är ju mitt barnbarn, som var med bl.a. Lilla gubben gled iväg i sömnens rike i små insomningssekunder och blev tystare och tystare och gled in i sin egen lilla värld. Då var det dags för oss att åka hem till hemmets trygghet.
