Då var det dags att inse att jag inte har den orken jag skulle önska att jag hade. Igår kontaktade jag Anhörigcentrum, för att starta beslut om växelboende, för att jag behöver återhämtningstid och att det fungerar inte längre att på heltid vara ”förälder” åt sin livspartner. Tragiskt, tragiskt, tragiskt så nu ska förnuft och känsla balanseras, för att det ska bli bra i slutänden, för det är inte utan att man känner sig illojal inför denna typ av ställningstagande. Nu är det också dags att bli GodMan till lilla gubben och inte enbart ha generell fullmakt. Beslut, beslut och svåra ställningstaganden … hela tiden.